PFAS i dricksvattnet - Ronneby världens skräckexempel

Ronneby blev världens värsta kända fall av PFAS-kontaminering. Polariseringen i samhället var enorm. Å ena sidan stod den ansvariga kommunen som kom med dåliga ursäkter. På det andra hållet fanns oroliga förgiftade medborgare som drog kommunen inför rätta. Hur gick det till och vad är lärdomarna vi kan dra från den miljökatastrof som drabbat flera generationer svenskar?

PFAS i det kommunala vattnet

Den 16 december 2013 hörde invånarna i Ronneby kommun på nyheterna att deras kranvatten hade bytts till en annan källa. Vattenförsörjningen, som vunnit priser för att vara en av de renaste i Sverige, hade visat sig innehålla höga halter av PFAS. Dessa syntetiska kemikalier, som används flitigt i industriella processer och tillverkning, kallas ofta för ”evighetskemikalier” eftersom de inte bryts ner lätt och kan stanna kvar i miljön i hundratals år, eller ännu längre.

För många i Ronneby, inklusive kommunanställda, var kemikalier för alltid fortfarande till stor del ett mysterium. ”I december 2013 var PFAS helt okänt för oss”, sa Roger Fredriksson, som var borgmästare vid den tiden. Nyhetsrapporter sade att kemikalierna hade sipprat in i det kommunala vattensystemet från släckskummet som användes på flygbasen. Det hade pågått i åratal, till och med årtionden, men ingen hade tidigare tänkt på att kontrollera vattnet för PFAS, som varken har smak eller lukt. Ändå var kommunens budskap till invånarna lugnande: den gamla vattenförsörjningen hade nu stängts av och övergått till en ren källa.

Nästa dag, den 17 december, kom Livsmedelsverket med ett tillkännagivande som för många lät lugnande: kemikalierna ”utgjorde inte en akut hälsorisk”. Även om det inte skulle göra dig akut sjuk av att dricka ett glas av Ronnebys kranvatten, var problemet de långsiktiga konsekvenserna. Under de senaste tolv åren har mycket mer forskning gjorts om sambanden mellan PFAS och sjukdomar som cancer och diabetes, men redan 2013 fanns en hyfsad mängd kunskap om hälsoriskerna med dessa kemikalier. Produktion och användning av PFAS hade varit begränsad i EU sedan 2009 (även om brandsläckningsskum var undantagna från den begränsningen).

Några dagar efter den första upptäckten kontaktade Ronnebys ledning forskare vid närliggande Lunds universitet. De visste att dricksvattnet hade varit kraftigt förorenat med PFAS; frågan var i vilken utsträckning detta syntes i lokalbefolkningens blod. Eftersom barn är särskilt sårbara för kemiska föroreningar skulle de börja med att testa 11-åringar från Ronnebys skolor. I februari 2014 anlände blodproverna till Christian Lindhs, en universitetsforskares, laboratorium. När Lindh gjorde sina tester fann han att resultaten var så omöjligt höga att han var tvungen att göra dem igen för att ”dubbelkolla”. Barn från drabbade områden hade mer än 37 gånger så mycket PFAS i blodet som barn utanför den förorenade zonen.

Var kom PFAS-föroreningen ifrån?

Man fann att källan och miljöförstöringens ursprung kom framför allt från flygfältet. Vattenbaserat filmbildande skum är oerhört effektivt inom brandbekämpning: det kan släcka brandfarliga vätskebränder, såsom de som orsakas av spill av jetbränsle. Kemikalier i skummet skapar ett stabilt täcke över flytande bränsle, vilket fångar de brandfarliga ångorna och släcker elden. Efteråt sjunker skummet ner i sandjorden och försvinner.

Återigen försökte kommunen lindra lokalbefolkningens oro. I ett pressmeddelande citerades en läkare från Lund som sa att det inte fanns någon anledning att förvänta sig ”att barnen kommer att utveckla några sjukdomar i framtiden orsakade av PFAS”. Eftersom nyheten om barnens studie var formulerad i så lugnande ordalag började ronnebybon Afzelius, liksom många andra i Ronneby, inte riktigt oroa sig förrän han fick ett brev där han ombads att ta ett blodprov. Brevet, prydd med logotyper från Ronneby kommun, Skåneregionen och Lunds universitet, uppmanade alla lokala invånare att testa sig för PFAS. ”Det var faktiskt första gången jag reagerade. Jag tänkte: ’Varför vill de testa mitt blod?’”, sa Afzelius.

Ronnebyborna köade våren 2014 för att få sitt blod testat för PFAS. Köerna var långa och stämningen var spänd. Människor kände ”en blandning av oro, förvirring och växande misstro”, mindes Afzelius.
Resultaten kom med posten några månader senare. Afzelius blev chockad av vad han läste. För att hjälpa mottagarna att tolka siffrorna innehöll brevet jämförande resultat. Afzelius PFAS-nivåer var minst nio gånger högre än hos personer utanför det förorenade området. ”Jag tänkte direkt, okej, jäklar, det här är verkligen, verkligen högt”, sa han. Hans fall var långt ifrån det värsta. Vissa människor i Ronneby fann sig stirra på siffror mer än 1 000 gånger högre än den nivå som idag anses vara säker.

Ronneby blev världens värsta kända fall av PFAS-kontaminering

Det var nu officiellt: Ronneby var världens värsta kända fall av PFAS-kontaminering. Men vid den tiden var det få utomstående som märkte det. Media erbjöd inte mycket bevakning – det skulle komma senare – och invånarna fick själva ta reda på vad allt detta innebar för dem. Problemet var att ingen verkade veta. Var och en fick göra vad de kunde, både för att hantera situationen, samt att förebygga ytterligare skada.
Efter upptäckten att han hade höga nivåer av PFAS i blodet försökte Afzelius ta bort kemikalier från vardagen. Det var nästan omöjligt. Han gjorde sig av med ytterkläder som hade behandlats med PFAS för att göra dem vattentäta, och han slängde sina mikrovågsugnssäkra popcorn och bakplåtspapper. Men listan över PFAS-källor var så lång att det var svårt att hänga med. Dessa kemikalier finns i kastruller och solkräm, tandtråd och mattfibrer, pizzakartonger och promenadkängor. De har hittats i kött, fisk och ägg. Vi får inte bara i oss dem, vi absorberar dem genom huden. Efter att Afzelius hade renoverat sitt kök fick han veta att det fanns PFAS i tapeterna.

Vad är PFAS?

De första PFAS utvecklades på 1930-talet av tyska forskare och användes för att isolera elektriska ledningar. Många fler typer av PFAS följde. Idag kan det finnas mer än 14 500 permanenta kemikalier, och nya läggs ständigt till på listan. PFAS bryts inte ner vid höga temperaturer eller vid exponering för aggressiva kemikalier, vilket gör dem användbara vid tillverkning. För att tillverka PFAS ersätter forskare väteatomer bundna till kol med fluor, vilket skapar en så stark bindning att molekylen inte interagerar med andra ämnen, såsom vatten eller frityrolja. Dess styrka gör att nästan ingenting kan bryta ner den, vare sig i kroppen eller i miljön.

En sak Afzelius inte kunde skiljas från var sin teflonpanna: den var helt enkelt för bekväm. Teflon, som är ett varumärke för en kemisk substans polytetrafluoretylen (Ptfe), var en av de tidigaste formerna av PFAS som utvecklades på 1960-talet. Ett vitaktigt pulver som upptäcktes av en slump av forskare vid det amerikanska kemiföretaget DuPont, visade sig vara anmärkningsvärt användbart i en mängd olika hushållsprodukter. Förutom teflon-pannor hjälper det glödlampor att hantera extrem värme och gör att de varma plattorna i plattänger kan glida över håret. Liksom teflon utvecklades brandsläckningsskummet som läckte in i Ronnebys vattensystem på 1960-talet. På 2010-talet, efter åratal av forskning, hade forskare börjat identifiera samband mellan vissa cancerformer och PFAS i brandsläckningsskum och i den skyddsutrustning som brandmännen bär. Det finns naturligtvis andra riskfaktorer för brandmän, inklusive ångor som inandas från bränder, vilket komplicerar forskningen. Vad vi vet, berättade Jeff Burgess, toxikolog vid University of Arizona, är att exponering för vissa kemikalier är förknippad med ökad cancerrisk – såsom PFOA, en typ av PFAS, och testikelcancer.

Allt eftersom forskare samlade fler bevis på de skadliga hälsoeffekterna av PFAS, fortsatte listan över platser där grundvatten eller jord hade förorenats av Afff-skum att växa: Korsør i Danmark; El Paso County i USA; Saint-Louis i Frankrike. I Storbritannien utreds nu flera militära platser efter att PFAS från brandsläckningsskum läckt ut i dricksvattenkällor. Ändå är ingen av dessa platser ens i närheten av Ronneby vad gäller föroreningsnivåer. PFAS-nivåerna som hittades i Ronnebys vatten var inte bara ”höga” – de var de högsta som någonsin upptäckts i kommunalt dricksvatten: 2 450 gånger över säkerhetströskeln som skulle införas 2023. ”Befolkningen var extremt exponerad, även jämfört med andra högexponerade befolkningsgrupper”, sa Annelise Blomberg, epidemiolog vid Lunds universitet.

I juni 2014 startade Afzelius en Facebook-grupp, som snabbt fick hundratals medlemmar. Folk delade testresultat och publicerade länkar till studier. De lyckades få till ett möte med stadens tjänstemän, representanter för Försvarsmakten och forskare från Lunds universitet. Det hölls på en skola i Kallinge. Så många människor dök upp att folkmassan vällde ut ur den låga tegelbyggnaden. ”Folkmassan var som när man tittar på bilder från 1700-talet – människor som stod med flammande facklor och högafflar”, mindes en deltagare.

”kommer PFAS att göra oss sjuka?”

På mötet frågade publiken sig hela tiden: kommer PFAS att göra oss sjuka? Kan man bli av med det från blodet? Några började skrika – ett mycket ovanligt beteende i Sverige. Representanter från kommunen, som stod på scenen, bad folk att ”hålla sig lugna”, men utan stor effekt. Afzelius tyckte att några av experterna var nedlåtande. Han mindes att en av dem sa: ’Jag är kemist. Är du det?” Han hade känslan av att tjänstemännen bara ville gå vidare. Afzelius och ett antal andra lokalbor bestämde sig då för att ta saken i egna händer. Det första mötet för det som blev PFAS-föreningen ägde rum runt Afzelius köksbord. De sex personerna som samlats blev styrelsen. De skrev sina idéer på Post-it-lappar och satte upp dem överallt på Afzelius köksskåp. När mötet var slut, efter tre eller fyra timmar, hade de bestämt sig för att ta sin sak till domstol.
Det var en stor chansning. I West Virginia och Ohio säkrade de drabbade invånarna som lämnade in en grupptalan mot DuPont en förlikning på 670 miljoner dollar. Ingenting liknande var möjligt i Ronneby. ”Många länder, inklusive Sverige, har inte lagstiftning utrustad för den här typen av stämningar”, säger Markus Segerström, en advokat som företrädde dussintals människor från Ronneby mot den kommunala vattenleverantören. I stället var varje person tvungen att stämma på egen hand och riskera sina egna pengar. Och de kunde inte stämma för skadestånd bara för att deras vatten hade innehållit kemikalier i all evighet. ”Enligt nuvarande svensk lag behöver man vanligtvis en diagnostiserad sjukdom – vilket de flesta med förhöjda PFAS-nivåer i blodet inte har”, sa Segerström. ”En del av vårt argument är att domstolarna, genom rättspraxis, bör utvidga ersättningsomfånget till att omfatta PFAS-exponering även utan en formell diagnos. Historiskt sett har ersättning i Sverige varit begränsad till konkret skada eller tydligt dokumenterade ekonomiska förluster – såsom ett läkarbesök eller ett recept. Man måste bevisa specifika kostnader.”

Sverige har ett system som innebär att om man förlorar får man betala alla advokatkostnader och även motståndarens. ”Det är skrämmande”, sa Afzelius. ”Här har all ekonomisk risk legat på oss.” Eftersom Ronneby är hemvist för många låginkomstfamiljer, var till och med den initiala domstolsavgiften, 2 800 kronor per person för mycket för vissa. Dessutom arbetade många i Ronneby antingen för Försvarsmakten eller kommunen, eller var underleverantörer till någon av dem, så de var ”rädda för att säga ifrån, av rädsla för att förlora sina jobb eller möta motreaktioner”, sa Afzelius.

Invånarna stämmer kommunen

Fallet inleddes i juli 2016 med 165 kärande. Media, som initialt hade följt kommunens linje om den relativt låga risken för invånarna, publicerade nu artiklar om PFAS ”förgiftning”. Fallet drog ut på tiden i månader, och sedan år; det var ett nytt rättsområde och mycket bevis var tvungna att samlas in, sa Johan Öberg, kärandenas advokat. Allt eftersom åren gick ökade de juridiska kostnaderna. År 2021 kunde en familj på fyra personer upptäcka att deras kostnader uppgick till 240 000 kronor, vilket bara skulle återvinnas om de vann. Flera personer övergav rättsliga åtgärder eftersom de fick slut på pengar. Stressen var enorm. Afzelius kände sig personligen ansvarig för sina vänners och grannars öde. ”Jag startade det här”, sa han. ”Vad skulle hända om vi förlorade? Vi skulle fortfarande vara förgiftade resten av våra liv, och sedan få betala för det.”

För att göra saken värre var detta inte ett enkelt fall av hjältar mot skurkar: Ronnebyborna stämde i praktiken sin egna kommun, eftersom vattenbolaget ägs helt av Ronneby kommun. ”Det är verkligen, verkligen känslomässigt svårt att kämpa mot de människor som ska skydda en”, sa Afzelius.

Den 13 april 2021 samlades Afzelius och de återstående styrelseledamöterna i föreningen. När resultatet äntligen kom från tingsrätten klockan 14.00 utbröt de av glädje. Vattenbolaget ansågs ansvarigt för att ha orsakat personskador på de boende vars dricksvatten hade förorenats. ”Det var ett ögonblick av ren, delad seger”, sa Afzelius. Men deras lycka blev kortvarig. Vattenbolaget överklagade, och den 20 december 2022 upphävdes domen. Domstolen sa att kärandena inte hade lyckats visa att de hade lidit direkt skada på grund av PFAS. Den som blev sjuk skulle behöva bevisa att det var direkt orsakat av PFAS – vilket, trots de studier som har visat samband mellan PFAS och sjukdomar inklusive cancer, fortfarande är en omöjlig bedrift. ”Det är det vi kämpar med som epidemiologer. Det är mycket svårt att bevisa orsakssamband”, sa Christel Nielsen, forskare inom miljöhälsa vid Lunds universitet.

Efter överklagandet var kärandena tvungna att betala vattenbolagets juridiska räkningar utöver sina egna. ”Vi tappade andan. Vi kände oss helt övergivna”, sa Afzelius. Tio av kärandena valde att inte gå vidare – de kunde inte ta den ekonomiska risken att fortsätta rättsprocessen. Andra var helt enkelt utmattade av hela processen: väntan, den känslomässiga osäkerheten. De återstående kärandena beslutade att ta frågan till Högsta domstolen. De var tvungna att agera snabbt: de hade bara tre veckor på sig att förbereda sitt ärende. Vid det laget gav svenska medier fallet mycket uppmärksamhet, och människor över hela världen såg historien utvecklas. En av dem var Robert Bilott, advokaten, porträtterad av Mark Ruffalo i Dark Waters, som hade lett den rättsliga striden mot DuPont i West Virginia och Ohio. ”Jag har noga följt utvecklingen i PFAS-tvisten i Sverige”, berättade Bilott och menade att han var särskilt intresserad av att se om den svenska domstolen skulle erkänna PFAS-blodkontaminering som en ersättningsgill skada.

PFAS och sjukdomar

Frågorna som Ronneby-fallet väckte var inte bara juridiska, utan också vetenskapliga. Nielsen blev forskare vid Lunds universitet 2016, efter att Ronneby-skandalen bröt ut, och började arbeta med fallet direkt. Hon jämför sin forskning om PFAS effekter med att bygga ett pussel av många spridda bitar och försöka lista ut helhetsbilden.
Hon och hennes forskarteam har ständig personal- och pengabrist. Trots det har hon och hennes team lyckats kämpa tillräckligt för att publicera drygt ett dussin studier. De fann att kvinnor i Ronneby vars vatten var förorenat hade en ökad risk för polycystiskt ovariesyndrom – ett kroniskt, obotligt tillstånd som kan minska fertiliteten. De fann en 18 % ökad risk för typ 2-diabetes, 19 % högre mottaglighet för covid-19 och högre risk för benskörhet. När det gäller cancerfrekvensen behöver forskningen uppdateras. En studie från 2022 som genomfördes på data fram till 2016 visade ”ingen total överrisk” i det förorenade området för alla typer av cancer, men ”blygsamt ökad risk för njurcancer”. Nielsen tror att resultaten kan skilja sig åt nu. ”Vi vet att latensperioden för cancer ofta är mer än 10, 15 år”, sa hon.

Hösten 2021 märkte Afzelius en knöl i sin högra arm. Den var fast, ungefär lika stor som ett halvt ägg. Till en början gjorde han inte så mycket av det – han trodde att det bara var ett resultat av att han ansträngde sig för hårt på gymmet. Men när knölen fortsatte att växa gick Afzelius till en läkare. Efter flera biopsier visade sig knölen vara ett inflammatoriskt leiomyosarkom, en extremt sällsynt cancer – så ovanlig att bara ett par dussin fall har rapporterats i medicinsk litteratur. Det betyder att siffrorna är för små för att nå statistisk signifikans. Ändå är Afzelius inte den enda personen i stan som har lidit av leiomyosarkom. Royne Robertsson, som arbetade på flygbasen i början av 2000-talet med att rengöra brandbekämpningsutrustning, genomgick en stor operation i sitt vänstra ben 2012 för att behandla en variant av samma sällsynta cancer. Robertsson tänker ofta på brandsläckningsskummet som klamrade sig fast vid hans ben när han städade. ”Ingen har sagt att det är farligt”, sa han.

Bland de ursprungliga sex styrelseledamöterna i PFAS-föreningen har fyra utvecklat cancer sedan 2018, varav tre under 50 år: Afzelius, Karlsson och Tilholm. En, Thomas Lähdet, dog av cancer 2018. ”De flesta blev sjuka efter 2013”, sa Afzelius. ”Vi är inte ens en del av deras statistik.”

Finansieringsproblem gör det svårt för Nielsen och hennes kollegor att svara på alla frågor som Ronnebyborna kan ha om sin hälsa. För närvarande fokuserar hon på en fråga som hon tycker är särskilt viktig, och som även oroar Afzelius och Wikström: hur PFAS förs vidare från generation till generation, och vad det arvet betyder för deras barns framtida välbefinnande. På Lunds universitet finns ett rum klätt med kylskåp fulla av plastpåsar som innehåller styva, rödaktiga skivor. Det här är prover av moderkakor som samlats in från kvinnor som födde barn i Ronneby mellan 2015 och 2020, över en studie av hur PFAS överförs från en generation till nästa, och vilka effekter dessa permanenta kemikalier kan ha på barn. Det är inte bara moderkakor: kylskåpen innehåller också prover av navelsträngsblod och bröstmjölk.

Många mödrar i Ronneby får rysningar när de tänker på att de kan överföra PFAS till sina barn. ”Jag tycker att det är en fruktansvärd börda att lägga på föräldrar”, sa Nielsen. För vissa har dock de senaste rönen gett lindring. Vissa mödrar som kände sig skyldiga till att ha flaskmatat sina små och löst upp ersättningsmjölksersättningen i vad som visade sig vara förorenat vatten, kunde kände sig lättade av de nya forskningsrönen. En studie visade att bröstmjölken hos Ronnebys mödrar också innehöll PFAS. Oavsett om mödrarna hade valt att amma eller flaskmata, skulle skadan ha skett ändå.

Cancer, infertilitet, utvecklingsstörning hos barn, leversjukdomar, nedsatt immunförsvar..

Studier av Nielsen och hennes kollegor visar att barn i Ronneby med hög exponering för PFAS löper högre risk för utvecklingsmässiga språkstörningar, ”vilket är en användbar indikator på andra neurologiska utvecklingsresultat”, sa Nielsen. Annan forskning pekar på en högre risk för medfödda missbildningar, leversjukdomar och cancer. Det verkar också finnas problem med barnens immunförsvar. Nielsens senaste studie tyder också på att dessa barn är mer benägna att drabbas av vissa typer av infektioner, såsom öroninfektioner.

Den 5 december 2023 föll den slutgiltiga domen. Domstolen beslutade att bara det att ha PFAS i blodomloppet utgjorde personskada, oavsett om man var sjuk eller inte. Det var ett prejudikat. ”Högsta domstolen var tvungen att skapa ny rättspraxis”, sa Segerström.
Världen tittade på. I USA var Harry Deitzler, en advokat från West Virginia som arbetade med Bilott, ”förtjust” över att höra att föreningen hade vunnit fallet. I Italien blev Laura Facciolo från Mamme No PFAS, en grupp föräldrar som kämpar mot kemikalieföroreningar i Veneto-regionen, uppmuntrad av domen. ”Jag hoppas verkligen att italienska domare kommer att inspireras av detta”, sa hon.

Ändå var historien långt ifrån över för dem i Ronneby. Strax efter högsta domstolens tillkännagivande träffade Afzelius sina advokater. ”De sa till mig: Okej, nu börjar det”, mindes han. På Segerströms kontor ringde telefonerna dygnet runt: folk ville väcka nya stämningar mot det kommunala vattenbolaget, den här gången i hopp om att det skulle leda till något mer konkret: en utbetalning, ett hälsovårdsprogram. Etthundrafemtio bestämde sig för att stämma. Det kan ta år innan de får en lösning, sa Segerström.

”Det finns ingen testning innan kemikalier släpps ut på marknaden. Vi jagar i princip dessa nya ämnen år efter att de har släppts ut på marknaden för att förstå vilka hälsoeffekter de redan har haft”

Lagstiftningen kring PFAS skärps också. I EU har PFAS och PFOA varit förbjudna i vardagsprodukter sedan 2020, medan USA förbjöd PFOA i hushållsartiklar 2014. PFAS-baserade Afff-brandsläckningsskum förbjöds 2019. Men detta betyder inte att det inte längre finns några PFAS i brandsläckningsskum, eller att konsumentprodukter nu är säkra. Forskare varnar för att äldre former av permanenta kemikalier helt enkelt ersätts av andra föreningar som kan vara lika giftiga men för närvarande är mindre väl förstådda. För Nielsen känns det som att försöka bromsa ett skenande tåg. Att studera föroreningars effekter är en kamp emot klockan. ”Det finns ingen testning innan kemikalier släpps ut på marknaden. Vi jagar i princip dessa nya ämnen år efter att de har släppts ut på marknaden för att förstå vilka hälsoeffekter de redan har haft”, sa hon. Jana Weiss, miljökemist vid Stockholms universitet tillägger: ”För att ytterligare komplicera saken upptäcker vi fortfarande nya PFAS i mänskligt blod som vetenskapen inte ens visste existerade. Med tanke på det enorma antalet PFAS som släpps ut på marknaden kan vi anta att vi bara fångar upp en bråkdel av vad som faktiskt finns”.

”Och ingen tog ansvar”, sa Afzelius och skakade på huvudet. ”Ingen.”

Vissa i Ronneby är utmattade av att höra talas om PFAS och vill bara att alltihop ska vara över. ”Det är som om vi inte pratar om det, så existerar det inte”, sa Afzelius. Han är trött, men han är fast besluten att fortsätta. Han vill att världen ska veta om farorna med PFAS, så att ett nytt Ronneby-fall inte händer igen. Framför allt kämpar han dock för barnen, säger han. Med de doser PFAS barnen har fått genom det kommunala vattnet kommer de vara medelålders innan deras PFAS-nivåer sjunker till en genomsnittlig svensks. ”Och ingen tog ansvar”, sa Afzelius och skakade på huvudet. ”Ingen.”

Av Anna Böhlmark

TIPS: Det går inte att utesluta att andra kommuners dricksvatten inte innehåller PFAS eller spår av PFAS. Undvik att få i dig PFAS eller läkemedelsrester som kan finnas i kommunalt dricksvatten, genom användning av ett vattenfilter på din vattenkran. Aroniabutikens Instapure filter är effektivt på PFAS. Du hittar det här.